Störningsdetekteringssystemet tryggar bilistens väg i tunnlar dygnet runt

Även om tunnlar inte är något nytt i trafiken, kan det fortfarande nypa till i magen när bilen från tunnelmynningen dyker in i dunklet eller skenet av konstgjort ljus, bland hårda betong- eller bergsväggar. Visste du att även om tunnelns yttre utseende vanligtvis är ganska enkelt, är tunneln kopplad till massvis med modern teknik som ansluter i realtid till vägtrafikcentralen? Bilisten kan passera tryggt genom tunnlarna eftersom de övervakas dygnet runt.

Tunnlarnas störningsdetekteringssystem, HHJ, upptäcker faktorer som äventyrar tunnelns säkerhet och möjliggör initiering av styrfunktioner som är konstruerade för störningssituationer. Målet för systemet är att garantera säker användning av tunnlar, smidig trafik samt snabba insatsprocesser i vägtrafikcentralen i störningssituationer. Automatisk upptäckt och kontroll av störningar hjälper också trafiken att snabbare återgå till normalläge efter en störningssituation.

Styrutrustningar meddelar när något avvikande inträffar i tunneln

Funktionen hos störningsdetekteringssystemet baseras på styrutrustningar som finns installerade på olika ställen i tunneln. Med hjälp av styrutrustningarna övervakas trafiken genom tunneln dygnet runt. I Finland är styrutrustningarna oftast kamera- och radarbaserade. Till exempel insamlas information om den dagliga fordonstrafiken genom Mästartunneln på Ring I, mer än 80 000 bilar, för vägtrafikcentralens användning, bl.a. från 24 trafikkameror, ett uppdaterat brandlarmssystem samt 48 kameror i störningskontrollsystemet.

Störningsdetekteringssystemet är förprogrammerat med styrfunktioner som kan startas av vägtrafikcentralen om systemet upptäcker att något avvikande inträffar i tunneln. De vanligaste störnings- och risksituationerna i tunnlar orsakas av fordon som kör långsamt eller stannar, av bränder, av större främmande föremål samt av fordon som färdas i fel riktning. Att reagera så snabbt som möjligt är nyckeln till att minimera skadorna.

När HHJ upptäcker en störning skickas information till trafikcentralen. Trafikcentralens operatör granskar situationen och påbörjar en i förväg skapad handlingsprocess beroende på typen av störningssituation. Detta kan till exempel innebära att hastighetsbegränsningarna sänks, informations- och körfältsskyltar samt skyltar som anger alternativa vägar aktiveras, eller till och med att hela tunneln stängs. Om tunneln har körfältsspecifik styrning kan trafiken med hjälp av körfältssignaler styras till att trafikera enbart ett körfält, så att hela tunneln inte behöver stängas.

När situationen är över kan systemet användas för att säkerställa att allt säkert är i ordning i tunneln innan trafiken återställs till det normala. I tunnlar är säkerheten viktigast, eftersom tunnlar utgör en säkerhetskritisk del som avviker från den övriga trafikmiljön på vägnätet. Bilister och andra vägtrafikanter kan för egen del bidra till tunnlarnas säkerhet genom att förutse körlinjer och följa hastighetsbegränsningarna i tunneln.

Om störningsdetekteringssystemets användning beslutas tunnelspecifikt

Störningsdetekteringssystem i tunnlar är i bruk över hela Finland, men beslut om användningen av dessa fattas alltid tunnelspecifikt. Beslut om användningen av systemet fattas under förplaneringsfasen, då ett säkerhetskoncept skapas och nivån på tunnelövervakningen beslutas. Om det till exempel handlar om en mycket kort och rak tunnel där trafikvolymerna inte är så stora, finns det inte nödvändigtvis så stort behov av systemet.

Behovet av ett feldetekteringssystem accentueras dock när stora trafikvolymer rör sig genom tunneln, om den är flerfilig eller kurvig till strukturen, eller om den är förknippad med andra egenskaper som ökar säkerhetsriskerna. Exempelvis med trafikvolymerna i Mästartunneln är störningsdetekteringssystemet obligatoriskt för säkerställandet av en säker och smidig tunneltrafik.

Efter att en ny tunnel har färdigställts eller att systemen i en tunnel har moderniserats påbörjas ofta en sex månader lång inställningsfas då tunnelns system testas och optimeras. Systemets funktionalitet säkerställs bl.a. genom konkreta körprov i vilka modelleras de störningssituationer som kan inträffa i tunneln. I Mästartunneln utfördes dessa körprov huvudsakligen på natten, då de störningar som orsakades för den övriga trafiken på grund av stängningen av tunneln för testning minimerades.

I framtiden kommer systemen att lära sig självmant och optimera sin egen funktion

I framtiden kan för styrning av tunneltrafik utnyttjas självlärande system som lär sig självmant, och i vilka HHJ optimerar sin egen funktion efter trafiken i tunneln. I framtiden kan till systemet, parallellt med de kamerabaserade styrutrustningarna, anslutas styrutrustningar som är implementerade med annan teknik. Den senaste tekniken representeras bland annat av fiberlösningar som har provats runt om i världen, där en fiber som identifierar passerande trafik löper bredvid körfältet.

I samband med moderniseringen av tunnelsystemen och ibruktagning av störningsdetekteringssystemet integrerades i Mästartunneln på Ring I Fintraffics nya TLOIK-system, som i realtid skapar en digital tvilling av lägesbilden av Finlands vägnät. I framtiden kommer fler tunnlar att anslutas under systemet, vilket stödjer Fintraffics mål att kombinera information och tjänster så att förflyttningen blir så smidig som möjligt samt en vision om ett hållbart och föränderligt trafiksystem som digitaliseras i samarbete med olika aktörer i branschen.

Jukka Värriä, chefen för Fintraffics enhet för infrastrukturprojekt, intervjuades för denna artikel.