Digitaliseringen har erövrat nästan alla livsområden och förändrat vårt sätt att agera. Även om digitaliseringen har framskridit snabbt inom många branscher, är logistiken ännu på väg mot en fullständig digital omvälvning. Ofta funderar man på varför digitaliseringen av logistiken är så svår, även om behoven och metoderna för den ofta är lättillgängliga. Är vi för vana vid att hålla fast vid det bekanta och trygga, även om förändringen redan väntar bakom dörren? Senast efter coronaåren och krisen i Ukraina har varje företag börjat söka effektivitet, transparens och funktionssäkerhet i såväl processer som kundmöten. Man kan förvänta sig att detta äntligen också innebär ett digitalt språng inom logistikbranschen.
Logistikkedjor är komplicerade helheter där det ofta finns flera olika aktörer som alla kan ha sina egna gamla system. Utvecklingen och förnyelsen av dessa kräver stora investeringar och resurser. Mångfald och olika utvecklingsstrukturer inom olika branscher gör det utmanande att främja digitaliseringen inom logistiken. Dessutom behövs en gemensam standardisering inom logistikens olika branscher för att de olika parterna ska kunna samarbeta smidigt. Enbart en standardisering av processerna inom ett verksamhetsområde räcker inte om avsändaren och speditionsbolaget gör standardisering i olika riktningar. Att säkerställa att gamla system och verksamhetssätt är kompatibla samt att hitta och standardisera gemensamma faktorer inom olika branscher är ett av de största hindren för omfattande digitalisering inom logistiken.
Hur kan denna gemensamma standardisering främjas? Kan de centraliserade datahub-helheterna för olika branscher och hamnar/flygplatser/logistikcentraler ses som en lösning för att främja digitaliseringen av logistiken och stödja utvecklingen av hela branschen? Målet med datahuberna är att skapa multimodala centraliserade tjänster som tar emot och standardiserar data som behövs inom logistiken samt gör data tillgänglig för alla aktörer i den logistiska kedjan som behövs. Detta möjliggör kompatibilitet mellan olika aktörer och tjänster via en datahub. Datahuberna kan fungera som centrum som samlar in, förenar och delar information mellan olika aktörer, vilket underlättar informationsgången och samarbetet. Dessutom kan datahuberna fungera som grund för utvecklingen av nya kommersiella lösningar och tillhandahållare av mervärdestjänster. Olika verksamhetsställens datahuber kan sammanslås till ett heltäckande nätverk på i Finland och man kan säkerställa att informationen inom varje bransch förmedlas enligt gemensamt överenskomna spelregler.
Med hjälp av Datahub-projekten kan olika aktörer inom logistikbranschen överföra sina uppgifter till en plats där de kan standardiseras och förädlas till nyttig information. Detta förbättrar transparensen och effektiviteten i hela logistikkedjan. Till exempel kan uppföljning av transporter, rutter, lagerhantering och beställningsprocesser dra nytta av de enhetliga tjänster som datahuberna erbjuder och möjliggöra uppföljning och rapportering i realtid på helt nya sätt (CO2-rapportering, temperaturuppföljning av försändelser osv.).
På flygplatsen har man inlett ett projekt i samarbete med olika aktörer i syfte att gestalta hurdan datahub-helhet som skulle kunna ge mervärde för flygfraktens logistik. Utifrån preliminära analyser har man observerat potential för olika användningsändamål och för många olika aktörer. Särskilt genom olika myndighets- och ledprocesser samt utvecklingsobjekt i anslutning till CO2-rapportering kan man identifiera grunderna och behovet av att inleda de första pilotförsöken kring datahub-projektet.
Samarbete mellan olika aktörer och inledande av pilotprojekt kring datahub-projektet är de första stegen mot en effektivare och interoperabel logistik för flygfrakt. Med hjälp av dessa åtgärder kan man främja utnyttjandet av digitala lösningar och skapa en starkare grund för utvecklingen av såväl flygfrakten som hela logistikbranschen i framtiden.
Bloggen är skriven av Tommi Voss, Head of Cargo Operations, Finnair Cargo
