EU-länderna är skyldiga att ta fram en prestationsplan för flygtrafiktjänsterna och låta Europeiska kommissionen godkänna den. I Finland övergår man vid årsskiftet till nästa fem år långa planeringsperiod när RP4 (Reference period 4) börjar 1.1.2025. I planen fastställs målen för säkerheten, miljön, kapaciteten och kostnadseffektiviteten. Vad handlar det om i praktiken?
Enligt EU-lagstiftningen ska varje EU-land ta fram en prestationsplan där man fastställer målen för de tjänster som omfattas av lagstiftningen. Den första perioden (2012–2014) var treårig, varefter man övergick till femåriga planeringsperioder. I Finland omfattas spårningstjänsten för flygrutter och flygtrafiktjänsten på Helsingfors-Vanda av förordningen.
– Med tanke på kapaciteten, miljön och säkerheten innebär den nya planeringsperioden inga stora förändringar, eftersom flygtrafiktjänsterna i Finland redan idag håller en mycket hög nivå. Under de senaste tio åren har vi till exempel inte sett några fördröjningar i flygtrafiken som skulle ha orsakats av våra flygtrafiktjänster. Vi har också klarat oss bra med tanke på miljön, till exempel i valet av effektiva flygrutter. Vårt viktigaste mål är därför att under de kommande åren hålla oss kvar på den nuvarande starka nivån, säger Raine Luojus, verkställande direktör för Fintraffics flygtrafiktjänst.
Traficom färdigställer just nu planen för den kommande RP4, som ska skickas till ministeriet för granskning i slutet av september. Därefter går planen vidare till Europeiska kommissionen, som bedömer huruvida den i tillräcklig grad stöder målen på EU-nivå.
Den nya planeringsperioden syns i form av högre priser
Prestationsplanens avsnitt om kostnadseffektivitet och EU-lagstiftningen fastställer prissättningen av de tjänster som omfattas av lagstiftningen. I praktiken syns förändringen som kommer att ske under nästa referensperiod i form av höjda priser, eftersom tjänsterna nu har färre användare än under den tidigare planeringsperioden.
– I och med RP4 fastställs enhetspriset för användningen av luftrummet för de följande fem åren, med andra ord priset som flygbolagen betalar för att använda det finska luftrummet. I praktiken bildas enhetspriset genom att räkna samman de planerade kostnaderna för tjänsten och rättelseposterna från tidigare år i enlighet med EU-lagstiftningen och sedan dividera summan av dessa med de prognostiserade trafikvolymerna. Uppskattningarna av trafikvolymerna för den nuvarande planeringsperioden RP3 var hårda och på grund av världsläget realiserades de inte. Kostnader från dessa överförs nu till den kommande perioden, vilket direkt påverkar enhetspriset, berättar Business Controller Jarkko Luoma från Fintraffics flygtrafiktjänst.
Finland blir för en tid ett dyrt luftrum. Detta beror på att även om flygtrafikvolymen räknat i antalet luftfartyg redan kommer nära antalen före pandemin, är flygplanen nu en kortare tid i vårt lands luftrum. Dessutom har luftfartygen förändrats så att man numera flyger med mindre och lättare flygplan än tidigare. Ur ekonomins perspektiv innebär detta att flygtrafiktjänsten har lika mycket arbete som tidigare, men mängden pengar som kommer in är mindre.
Även Rysslands anfallskrig återspeglas i prissättningen
Flygtrafikens volymer påverkas också av att företag i länder som omfattas av sanktioner för närvarande inte får flyga över det ryska luftrummet. Sanktionerna medför också ekonomiska utmaningar när bankerna inte vill ta emot och förmedla betalningar från ryska flygbolag. Därför riskerar kreditförlusterna från Kaliningrad att öka. På grund av världsläget måste flygtrafiktjänsten förbereda sig på många olika scenarier, vilket obönhörligen också återspeglas i kostnadseffektiviteten och uppnåendet av de kommande årens finansiella mål. I resultatet kommer till exempel den stora systemreformen på 30 miljoner euro, som görs under den kommande RP4, att synas.
– Även om övriga Europa återhämtat sig bra från coronapandemins effekter, har vi på grund av Rysslands anfallskrig en mycket annorlunda situation. Det samma gäller för Till exempel Sverige, Estland, Polen och Danmark, som normalt har mycket överflygningstrafik i Ryssland. Vi hoppas att Europeiska kommissionen beaktar att Finland står inför ett nytt normalt, där trafikvolymerna har minskat, men där vi är tvungna att göra betydande investeringar till exempel i anslutning till säkerheten, funderar Luojus.
