De totala förlusterna av de flygtrafiktjänster som Fintraffic producerar har överstigit 20 miljoner euro under pandemin. Den drastiskt minskade flygtrafiken har kraftigt reducerat efterfrågan på flygtrafiktjänster. Trots omfattande anpassningsåtgärder uppvisar produktionen av flygtrafiktjänster fortfarande en förlust på cirka 1,5 miljoner euro i månaden.
Flygtrafiken stannade i praktiken av i mars 2020. Sedan dess har trafiken återhämtat sig långsamt. I Finland är antalet starter, landningar och överflygningar för närvarande cirka 75 procent färre jämfört med antalet före pandemin. Trafikens återhämtning väntas börja när vaccinationstäckningen framskrider.
När efterfrågan på tjänster har minskat har kostnaderna för flygtrafiktjänster anpassats bl.a. genom permittering av personal, anpassning av utvecklingsprojekt och minskning av administrativa kostnader. År 2020 var kostnaderna för produktionen av flygtrafiktjänster cirka 7,6 miljoner euro lägre än år 2019. Det är dock inte möjligt att anpassa tjänsterna så att de motsvarar minskningen av omsättningen, eftersom bl.a. tryggandet av flygfrakttransporter som är nödvändiga med tanke på Finlands försörjningsberedskap förutsätter att flygtrafiktjänster produceras.
"Flygtrafiken har drabbats av den värsta krisen i sin historia och dess konsekvenser är globala och långvariga. För att vi ska kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för den framtida framgången inom flygtrafiken i Finland och bevara så många arbetstillfällen som möjligt inom branschen, är det viktigt att vi även i fortsättningen ser till att våra flygtrafiktjänster ligger i Europas topp i fråga om säkerhet, kvalitet och effektivitet. Därför har vi även i undantagssituationen fortsatt med målmedvetet utvecklingsarbete. Vårt mål är att säkerställa att flygtrafiken i Finland även efter pandemin har tillgång till flygtrafiktjänster som till sin konkurrenskraft hör till de bästa i världen. Samtidigt bör vi också förbereda oss på möjligheten att efterfrågan på flygtrafik återgår till sin tidigare nivå långsammare än väntat," säger Raine Luojus, verkställande direktör för Fintraffics flygtrafiktjänst.
De avgifter för flygtrafiktjänster som åläggs flygbolag och flygplatser bestäms utifrån de europeiska bestämmelserna. De förpliktar producenterna av flygtrafiktjänster att årligen sänka sina kostnader i enlighet med en plan som fastställts av myndigheterna. Flygtrafiktjänsterna står globalt för ca 5–10 procent av flygbolagens kostnader.
Utvecklingen av flygtrafiktjänster fortsätter
Finlands internationella förbindelser har under de senaste åren varit de bästa i Nordeuropa. Alla aktörer inom branschen måste efter pandemin söka efter sätt att förbättra kompetensen inom den finländska flygtrafikbranschen samt kvaliteten på och effektiviteten hos de tjänster som de producerar. En utredning som arbets- och näringsministeriet färdigställde i mars tar upp åtgärdsrekommendationer som ska bidra till hållbar tillväxt för luftfartsbranschen. Som lösningar betraktas bl.a. att införandet av fjärrstyrda flygledningssystem (MROT) påskyndas, att samarbetet med andra flygtrafiktjänstbolag fördjupas och att de tjänster som staten producerar för luftfarten görs kostnadsmotsvariga, vilket minskar kostnadsunderlaget för undervägsavgifterna. Fintraffics flygtrafiktjänst har redan kommit bra igång med många av de ovan nämnda åtgärdsrekommendationerna.
Tillsammans med Finavia har man inlett förberedelserna av ett projekt för fjärrstyrd flygledning som om det genomförs gör det möjligt att producera flygtrafiktjänster på ett flexibelt och högklassigt sätt när det finns efterfrågan på tjänsterna. Detta skulle på så sätt stödja tillgängligheten till både Finland och dess olika regioner. Fintraffic och Finavia informerade om projektet 3.3.2021 (https://www.fintraffic.fi/fi/uutiset/fintraffic-ja-finavia-valmistelevat-yhdessa-etalennonjohtohankkeen-kaynnistamista).
FINEST-projektet, som genomförs i samarbete med Estonian Air Navigation Services (EANS), som producerar flygtrafiktjänster i Estland, skulle om det genomfördes erbjuda en säker, dynamisk och kostnadseffektiv flygtrafiktjänst för luftrummets användare. Tryggandet av flygtrafiken inom det gemensamma luftrummet utan statsgränser gör det möjligt för flygbolagen att välja rutt på ett effektivare och därmed miljövänligare sätt.
"FINEST-projektet syftar till att trygga ett säkert luftrum och erbjuda mer konkurrenskraftiga undervägsavgifter för luftrummets användare. Ett ytterligare mål är att effektivisera användningen av luftrummet genom att planera och ge ut luftrumsstrukturer som möjliggör en så liten bränsleförbrukning som möjligt och en minskning av CO2-utsläppen. Tack vare samarbetet har vi ett utmärkt tillfälle att tillsammans med EANS bygga upp en ny modell för styrning av luftrummet och trafiken, som också Europeiska kommissionen har använt som ett exempel på framtidens flygledningssystem. Trots pandemiläget strävar vi efter att införa modellen år 2022," säger Raine Luojus.
Fintraffics utvecklingsprojekt erbjuder personalen en möjlighet att utveckla sitt arbete och sin kompetens. Inget av projekten kommer att minska personalbehovet. Besparingsåtgärderna som gällt personalen har berott på att arbetet minskat, vilket är en följd av att flygtrafiken rasat till följd av pandemin.
Denna vecka ingicks också ett treårigt kollektivavtal med Finlands flygledarförening.
"Jag är mycket nöjd med flygledarnas ansvarstagande mitt under den största krisen i luftfartens historia. Avtalsperioden skapar förutsägbarhet och möjliggör långsiktigt arbete för att ändra riktningen för bolagets negativa ekonomiska utveckling och hjälper hela branschen att återhämta sig. Jag tror att lösningen stöder såväl Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab:s konkurrenskraft när EU:s prestationsmål eftersträvas som flygledarnas framtida sysselsättning," säger verkställande direktör Raine Luojus vid Fintraffic Flygtrafiktjänst.
Utredningsman Kari Savolainens rapport om återupprättande av en hållbar tillväxt inom luftfarten (åtgärdsrekommendationer om flygtrafiktjänster s. 29) finns att läsa på: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162959/TEM_2021_19.pdf?sequence=4&isAllowed=y
