Vet du vad som händer om ett flygplan drabbas av en teknisk störning i luften eller inte anländer till sin destination enligt färdplanen? Eller om en luftfarkost försvinner eller råkar ut för en olycka? Flygräddningscentralen har dygnet-runt-beredskap för att vidta åtgärder för att söka efter och lokalisera en luftfarkost, tillsammans med andra myndigheter. Vilka är de mest typiska flygräddningsoperationerna och vad händer på Flygräddningscentralen när ett larmmeddelande kommer in? Vad är unikt för räddnings- och myndighetssamarbetet i Finland?
Finlands flygräddningscentral (ARCC Helsingfors) sköter om luftfartens eftersöknings- och räddningstjänst som har tilldelats Fintraffics flygtrafiktjänst som en specialuppgift, samt producerar stödtjänster till säkerhets- och räddningsmyndigheterna, särskilt räddningsverksamheten, Gränsbevakningsväsendet och polisen.
- Vi är en del av Finlands räddningstjänstverksamhet och fungerar som en del av Finlands flygledningscentral på Vanda. Vi ansvarar bl.a. för Flygräddningscentralens utrustningsmiljö samt genomförande av utbildningar och övningar. Vi upprätthåller också regelbundet informationsutbyte och samarbete med våra samverkansmyndigheter, berättar Mika Runsten, chef för Flygräddningscentralen.
En operation kan påbörjas av många olika skäl
Det sker cirka 400 operationer med anknytning till flygräddningstjänsten varje år. Operationer sker året runt, men antalet situationer som rör allmänflygare minskar under vintern. Även om ett larm är litet, är varje anmälan en potentiellt allvarlig farosituation.
- De mest typiska situationerna är att avslutandet av en aktiv färdplan glöms bort vid ankomsten till en okontrollerad flygplats. Glömskan initierar en osäkerhetsstatus, eftersom den aktiverade färdplanen garanterar räddningstjänst för den aktuella flygningen. Oftast klarläggs sådana situationer genom ett kontrollsamtal till piloten på den aktuella flygningen och löses då på några minuter, berättar Runsten.
Andra typiska situationer då flygräddningsoperationer påbörjas är tekniska störningar på luftfarkoster. I sådana fall observeras flygningen med tanke på eventuella tillkommande problem och dess position följs intensifierat. Samtidigt strävar man efter att klargöra närmare vad den tekniska störningen handlar om, så att nödvändiga räddningsenheter kan fås till platsen för att invänta farkostens landning. Flygolyckor är sällsynta, men det finns beredskap för sådana.
- De mest krävande operationerna är flygolyckor utan ögonvittnen, då olycksplatsens position inte kan verifieras vid utryckning. Då initieras en av Flygräddningscentralen ledd flygsökning som kan inriktas även på ett stort område och vara långvarigt. Sådana händelser är dock sällsynta, fortsätter Runsten.
Den viktigaste uppgiften är sökning från luften och ledning av verksamheten
När flygräddningscentralen får ett larmmeddelande att en luftfarkost saknas eller är i nöd, anskaffas all tillgänglig information om den aktuella farkosten och flygningen med anknytning till situationen. Flygräddningens viktigaste uppgift är sökning från luften och ledning av verksamheten för att luftfarkosten ska lokaliseras så snabbt som möjligt.
- Vår uppgift är att ta reda på var och vad som har inträffat. Vi larmar luftburna sökfarkoster och påbörjar anskaffandet av positionsinformation från våra egna system, men också från andra källor såsom andra myndigheters information och radarsystem. Vi leder flygverksamheten och försöker lokalisera de nödställda så snabbt som möjligt, så att räddningstjänsten kan påbörja sin verksamhet på platsen, berättar Runsten.
Ibland fungerar Flygräddningscentralen i en assisterande roll åt myndigheterna och ibland är situationen den omvända. Flygräddningens uppgift är dock alltid att ansvara för luftfarkostens eftersökningsfas. I allvarligare fall kan sökenheter från Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten eller Flygräddningssällskapet larmas för att hjälpa till. Polisen ansvarar för verksamhet som sker i terrängen och för att påbörja en utredning. Olycksutredningscentralen ansvarar senare för själva utredningen.
- Globalt sett har den finländska räddningsverksamheten och därmed förknippat myndighetssamarbete en unik öppenhet och stöd över organisationsgränserna. Finland har begränsade resurser, så därför blåser vi verkligen på samma kol här. Vi har samma utrustningsmiljö och samma information som myndigheterna, vilket bidrar till att samarbetet sker smidigt i räddningssituationer, berättar Runsten.
Flygräddningsledarnas kompetens bibehålls genom regelbundna utbildningar
Flygräddningsledare sköter om jourtjänst dygnet runt och ledning av Flygräddningscentralens operationer. Som huvudregel svarar områdeskontrollens flygräddningsledarutbildade jourhavande chefer för jourtjänstgöringen, men även specialister och Flygräddningscentralens chefspersoner fungerar som flygräddningsledare.
- Flygräddningscentralens proffs arbetar också delvis som en del av flygtrafiktjänstens andra enheter. Detta möjliggör att tillräckligt mycket flygräddningspersonal finns på plats och tillgänglig i händelse av en larmsituation. Alla flygtrafiktjänstenheter rapporterar till Flygräddningscentralen om störningar och nödsituationer i luftfarkoster som kommer till deras kännedom, berättar Runsten.
Flygräddningsledare förutsätts ha god kontroll på grundläggande flygtrafiktjänst. Flygräddningscentralen ansvarar för flygräddningsledarutbildning, som består av en flygräddningsledarkurs och senare repetitionsutbildningsperioder som genomförs två gånger om året. Flygräddningen deltar också årligen i samverkansövningar som anordnas tillsammans med myndigheterna.
- I alla utbildningar ingår teoretisk undervisning samt mångsidiga simuleringsövningar i centralens utrustningsmiljö. Vid simuleringarna utnyttjas så autentiska situationer som möjligt och utbildningen motsvarar en verklig situation väl. Kompetensen säkerställs genom olika uppvisningar och behörigheter, förklarar Runsten.
Samarbetsandan ser man, förutom i samarbetet mellan myndigheter, också bland personalen i flygräddningscentralen.
- Att arbeta tillsammans och stödja en kamrat är nyckeln till framgång i betungande situationer. Jag vill tacka personalen för deras föredömliga attityd och upprätthållandet av god yrkeskunskap, tackar Runsten.
