Professionell användning av drönare är för närvarande i huvudsak begränsad till områden utanför tätorter, där konsumenten har svårt att upptäcka den. För att transporterna ska komma närmare människors vardag krävs en gemensam informationstjänst som ser till att luftrummet används på ett säkert sätt av olika aktörer.
I framtiden kommer allt fler obemannade drönare att användas till exempel vid transport av läkemedel eller för att leverera beställningar. Det tror de som svarade på Fintraffics stora trafikenkät, upp till en tredjedel av dem förväntar sig att drönartransporter blir vanligare i Finland under de kommande 4–5 åren. Personer i åldern 25–34 år är mest optimistiska till att drönartransporter snabbt ska bli vanligare.
Enligt Pasi Nikama, direktör för Fintraffics flygtrafiktjänst, är uppskattningen fyra år möjlig att uppnå, men för det krävs gemensamma spelregler för användningen av luftrummet mellan olika aktörer. Dessutom behövs kommersiella aktörer som börjar utveckla drönartransporter som en del av sin egen verksamhet.
"Ändringen i luftfartslagen som trädde i kraft i februari 2023 möjliggör reserveringar av så kallade U-space-luftrum i Finland, där drönare kan flyga säkert tillsammans med andra luftfarkoster. Målet med detta är att stödja utvecklingen av den operativa verksamheten och affärsverksamheten samt att möjliggöra ett mångsidigt utnyttjande av obemannad luftfart på marknaden. Vi saknar dock en gemensam informationstjänst (Common Information Service, CIS) för U-space-luftrum, som administrerar informationsdelningen till olika aktörer", förklarar Nikama.
CIS-tjänsteleverantören ska ansvara för tillhandahållandet av information som är nödvändig för att U-space-luftrummen ska fungera. Till detta hör till exempel uppgifter om användningen av luftrummet. Utan en gemensam informationstjänst kan U-space-luftrum inte inrättas.
Städerna deltar i planeringen av drönartransporter
Enligt Nikama har tjänster som utnyttjar drönare för närvarande koncentrerats till områden utanför tätorter som reserverats för dem. För att kunna använda drönare effektivare i konsumenttjänster måste de också kunna flyga i städer och där det finns bebyggelse. För detta behövs en administratör av luftrummet som ser till att allt går bra.
"När drönartransporterna kommer nära människor, till städer och tätorter, har städerna en nyckelroll när det gäller att fastställa i hur stor utsträckning drönare kan operera i deras luftrum. Städerna borde aktivt definiera hur de vill att drönarna ska fungera samt var och på vilka villkor de kan flyga", berättar Nikama.
Användningen av drönare ökar
I Fintraffics trafikenkät uppgav 3 procent av respondenterna att de själva äger en drönare och flyger med den några gånger i månaden eller då och då. Enligt Nikama utnyttjas drönare förutom för privat bruk även till exempel för att kartlägga vilt, för att fotografera fastigheter inför försäljning samt inom jordbruket.
"Finlands största drönaroperatör är för närvarande polisen som redan har hundratals utbildade fjärrpiloter. Drönare används till exempel vid efterspaningar eller för att kartlägga farliga situationer. Nya användningssätt uppstår hela tiden, även om vanliga konsumenter inte genast får nys om dem. Därför är det viktigt att vi har en tydlig praxis för den utökade användningen av drönare", betonar Nikama.
Fintraffics stora trafikenkät genomfördes på nationell nivå mellan den 22 och 25 maj 2023. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus. Enkäten besvarades av 1 021 personer och i åldrarna 18–79 år. I urvalet av respondenterna betonades att det representerar målgruppen enligt ålder, kön och bostadsområde.
