Proaktiv trafikstyrning minskar utsläppen på vägar och i luften

Att påverka trafikutsläppen från trafiken i rörelse är fullt möjligt. Med hjälp av proaktiv störningsinformation och hastighetsstyrning kan Fintraffic minska utsläppen genom att man styr vägtrafiken så att den löper smidigare samt genom att man anpassar flygrutter och landningar så att det blir så lite onödig väntan och så få onödiga accelerationer som möjligt.

På bensin eller el, på vingar eller spår? När det är fråga om trafikutsläpp riktas uppmärksamheten ofta mot själva färdmedlet. Hur trafiken leds får mindre uppmärksamhet. Smidig trafik är trevlig för den som är ute i trafiken, men smidigheten är samtidigt också en klimatgärning.

"Ofta tänker man att utsläppen endast påverkas genom teknik eller materiel. Men det är lika viktigt att få trafiken att löpa smidigt", sammanfattar Katariina Korteoja, chef för enheten för säkerhet, kvalitet och miljö vid Fintraffics vägtrafikstyrning.

Trafiken förbrukar mest bränsle när den står stilla

Inom vägtrafiken uppstår utsläppen i hög grad i sådana situationer där trafiken inte rör på sig. Varje onödigt stopp eller onödig acceleration och inbromsning ökar energiförbrukningen. Det här leder i sin tur alltid till utsläpp, oberoende av drivkraft.

”Den grundläggande principen för ekonomisk körning som man lär sig i bilskolan är enkel och passar alla trafikformer. Ju jämnare trafiken rör sig, desto mindre utsläpp uppstår. När trafiken börjar gå trögt stiger energiförbrukningen snabbt", berättar Korteoja.

Fintraffics roll som trafikdirigerare är att se till att trafikflödet löper säkert och smidigt. Fintraffic följer med trafiken och förutser störningar med hjälp av data i realtid. Vägtrafikcentralerna övervakar hela Finlands vägnät dygnet runt. Störningsuppgifter förmedlas snabbt till förarna via navigatorer, radiokanaler och Fintraffic Appen.

”Vi ser i praktiken till att föraren får rätt information i rätt tid. Om till exempel ett tungt fordon fastnar vid vägen på grund av vädret kan vi styra den övriga trafiken till alternativa rutter i tid", konkretiserar Korteoja.

En störning kan stoppa upp hela trafikflödet

Smidigheten påverkas också direkt genom trafikrytmen. Varierande hastighetsbegränsningar samt utnyttjande av omfattande väglags- och trafikdata bidrar till att hålla trafikflödet jämnt.

"Vi utnyttjar data från hundratals vägväderstationer och kameror, och med hjälp av det ser vi hur både väglag och trafikflöde ser ut just då. När trafiken löper jämnt minskar trafikutsläppen", säger Korteoja. 

Vägtrafikens principer gäller också i luften. Flygtrafikens smidighet och utsläpp påverkas av hur flygningarna planeras och leds.

"Flygplanen kan inte stanna, men de kan bli tvungna att flyga runt, vänta eller ändra sin hastighet. Varje sådan onödig acceleration ökar bränsleförbrukningen", säger Matts-Anders Nyberg, direktör för Fintraffics flygtrafiktjänst.

Varje sväng uppe i luften syns i utsläppen

Ett centralt sätt för att minska utsläppen från flygtrafiken är genom en så kallad kontinuerlig nedstigning. Där går flygplanet går in för en jämn nedstigning från flyghöjden och mot landningsbanan utan onödiga hastighetsändringar.

"När planet kan börja landa i god tid och kan glida kontinuerligt behöver motorerna inte användas på samma sätt som vid en traditionell stegvis landning. Det syns direkt i bränsleförbrukningen", berättar Nyberg.

En kontinuerlig nedstigning kan spara cirka 15–20 procent bränsle jämfört med en traditionell, stegvis landning. 2025 utgjorde de kontinuerliga nedstigningarna 65 procent av alla landningar vid Helsingfors-Vanda flygfält. Andelen är den högsta i Norden.

”I praktiken bygger vi upp en kö i luften redan långt från den avsedda landningsflygplatsen. På så sätt ser vi till att planen kan komma in så smidigt som möjligt när det är deras tur", beskriver Nyberg. 

I Europa flyger man i medvind

En annan central faktor när det gäller att minska utsläppen från flygtrafiken är ruttplaneringen. I Finland och i hela Europa används ett så kallat fritt luftrum. Då kan flygplanets kapten välja rutt till destinationen rätt fritt med utgångspunkt i de aktuella vindprognoserna.

"Den kortaste rutten är inte alltid den mest ekonomiska. Vindförhållandena har en stor inverkan på bränsleförbrukningen och därför planeras flygningen nästan utan undantag enligt medvindarna", berättar Nyberg.

Vid sidan av flygledningen är det Fintraffic som koordinerar flygtidtabellerna i samarbete med flygplatserna och flygbolagen. Även inom luftfarten uppstår det trafikstockningar när alla vill komma iväg samtidigt.

”När trafiken planeras väl i förväg slipper man vänta och behöver inte göra några extra vändor i luften. Det är smidigare och det ger mindre utsläpp”, säger Nyberg.

En och samma logik på marken och i luften

Som bolag uppstår Fintraffics miljökonsekvenser i hög grad av hur det påverkar enskilda människors och transportbolags verksamhet. Data ska samlas in, analyseras och även delas effektivt.

”Den grundläggande principen är densamma på land, i luften, på spår och till havs. När trafiken är förutsägbar och smidig uppstår det mindre utsläpp", säger Korteoja.

I Fintraffics egen verksamhet uppstår utsläppen exempelvis från energibehovet i samband med informationsförvaltningen och behandlingen av nödvändiga data för trafikstyrningen. Tack vare den proaktiva styrningen är Fintraffics ekologiska handavtryck ändå större än det ekologiska fotavtrycket. Med andra ord har åtgärderna fler ekologiska fördelar än olägenheter.  

”Sist och slutligen är det en fråga om proaktivt agerande och koordinering. När vi vet vad som är på kommande kan vi förhindra situationer innan de uppstår. Allt kan man inte ändra på, men man kan alltid påverka sin egen verksamhet", sammanfattar Nyberg.